Om klubben

Modern bensin i gamla motorer

Klubben idag
Artiklar
Träffkalender
Bilder
I Garaget
Anslagstavla
Länkar
Boutique
Reservdelar
Coupébladet

Lite historik
Att bly, eller mer exakt blytetraetyl och blytetrametyl, började användas i motorbensin berodde inte i första hand på att man ville ha ett slitageskydd utan på att det var svårt att få ut högre effekt ur motorerna utan att de knackade p.g.a. att oktantalet var för lågt.
Knackningarna uppstår när bränsle/luftblandningen förbränns kontrollerat dvs en del av bränslet antänds p.g.a. av självantändning efter det normala tändförloppet. (Vid en normal förbränningsprocess ökar trycket och temperaturen i förbränningsrummet p.g.a. att gasen expanderar vid förbränningen. Samtidigt sker en värmestrålning från flammfronten till den del av bränsle/luftblandningen som ännu ej antänts. Om trycket och temperaturen överskrider de kritiska värdena för bränslets självantändning, kommer det återstående bränslet att antändas spontant innan den egentliga flammfronten nått fram. Antändningen av den resterande gasen sker explosionsartat och ger upphov till en kraftig tryckvåg som studsar mellan förbränningsrummets väggar och ger upphov till knackningen. Alternativa teorier beskriver knackningen som en följd av att flammfronten accelereras till överljudshastighet och slutligen tänder den återstående bränsle/luftblandningen explosionsartat. Oberoende av knackningsmekanismen är resultatet det samma, en ökad värmebelastning på förbränningsrummets väggar och tryckvågor med momentant mycket höga tryck som leder till skador på delarna i förbränningsrummet.)
När oktantalet höjdes kunde man således ta ut högre effekt ur motorn och därigenom höja verkningsgraden vilket innebar att bränsleförbrukningen sjönk. Blyets slitageskyddande effekt fick man på köpet. upptäckten av blyets effekt på oktantalet gjordes i början av 20-talet.
Till en början såldes "blyet" separat men snart började blyad bensin säljas färdigblandad främst p.g.a. hälsoriskerna vid hanteringen av blytillsatsen. Efter andra världskriget var all bensin som såldes blyad. De mängder bly som tillsattes bensinen var betydligt högre än vad som krävs för att få ett tillräckligt bra slitageskydd.
1962 började debatten om blyets skadliga inverkan på miljön ta fart och därefter har blyhalten successivt sänkts.

Konsekvenser av blyfri bensin
Det var nu det blev aktuellt att ta hänsyn till blyets slitageskyddande egenskaper. Slitage-skyddet fås genom att blyet avsätts på ventlisätena och därigenom hindrar att material från ventilsätet fastnar på ventilen. Det material som fastnar på ventilen fungerar sedan som slip-medel och snabbar på förslitningen då ventilen roterar något vid varje öppnande. Processen är således accellererande.
Vid försök som gjorts av svenska Shell med nyrenoverade toppar och ej blyersatt bensin slets ventilsätena ned helt efter ca 500 mil.
Tack vare utvecklingen av raffineringstekniken gick det att framställa bensin som inte krävde så mycket bly för att få tillräckligt höga oktantal. I och med att man införde krav på katalysator i Kalifornien i mitten av 70-talet blev man tvungen att helt ta bort blyet ur bensinen för att katalysatorn skulle få någon livslängd att tala om.
För att ventilsätena inte skulle ta skada har hårda ventilsäten införts i motorerna.

Blyersättningsmedel
Då myndigheterna ville införa blyfri bensin över hela linjen insåg man samtidigt att det inte gick att kräva att alla äldre bilar skulle skrotas. Därför finns det nu 96 och 98 oktanig blyersatt bensin att köpa parallellt med den blyfria 95 oktaniga bensinen, även 98-oktanig katalysator-bensin förekommer.
Blyet är ersatt med natrium eller kalium beroende på vilket bensinbolag man väljer. Det går inte att säga att något av alternativen är bättre eller sämre än det andra.

Vad skall man tanka en 15/17 med?
98-oktanig blyersatt! Detta får gälla tills någon, Dennis, har lyckats reda ut om de ventilsäten som sitter i våra bilar eventuellt är tillräckligt hårda för att tåla helgrön 98-oktanig. Tänk på att det inte finns något kalium-/natriumminne.
När den blyfria bensinen infördes sades det att man kunde köra några tankar med blyfritt och sedan tanka en tank blyat osv. glöm det!

Att tänka på:
- Viktigt med inkörning efter ventilrenovering
- Kontrollera ventilspelet, OBS att ventilspelet minskar när sätena slits.
- Färgen på tändstiften stämmer inte med de referensbilder som finns för hur stiften skall se ut när motorn är rätt justerad.

Något om oktantal
Oktantalet är ett mått på bränslets lättantändlighet, ju högre oktantal desto svårantändligare.
Kring 1970 började det bli populärt med högkompressionsmotorer som var avsedda att köras på 100-102 oktanig bensin. Dessa motorer kan få problem att gå knackningsfritt på 98-oktanig bensin.
17TS har ett kompressionsförhållande på 10,25 och kan misstänkas vara i farozonen. Av mina efterforskningar att döma har man i de amerikanska varianterna sänkt kompressionen till 8,6 för att klara den lågoktaniga blyfria bensinen som fanns i USA i mitten på 70-talet.
För lågt oktantal kan också ge upphov till glödtändning dvs varma delar i förbränningsrummet eller för hög kompression (P=V*T som vi alla minns från kemin) får det allt för lättantändliga bränslet att tända.
Glödtändningen skall stoppas omedelbart, lämpligen genom att släppa upp kopplingen med en växel ilagd.

Vad göra?
Försvaret har tagit det politiskt korrekta beslutet helt gå över till 95-oktanig blyfri bensin. Detta har inte varit helt problemfritt.
Då fordonen inte körs särskilt mycket är en stor del av dem från 60- och 70-talen. På motorer som inte avses köras så långt tar man smällen och lägger in en renovering i underhållsprogrammet!
Då de flesta motorerna är från ett inte helt okänt bilföretag på västkusten har man varit i kontakt med detta företag och diskuterat saken och kommit fram till följande: Om man sänker förtändningen och lägger i dubbla topplockspackningar så skall det kunna fungera.
Ford V6:an som sitter i Bandvagn 206 tål inte 95-okatanig blyfri överhuvudtaget.
Vi får väl prova oss fram och se om något behöver göras och i så fall hur mycket.
Som kuriosa kan nämnas att en trimmad 17TL lider av ovan nämnda problem. Om man sänker tändningen för mycket riskerar man att bränna ventilerna.
Ett enkelt tips som delvis löser problemet med knackningar är att ge 17 i att gasa så mycket på låga varav.

Övrigt
Om någon vill ha mer information om bensin m.m går det bra att kontakta undertecknad. nämnda problem ombedes skicka in artiklar om dettta så att information, råd och dåd sprids inom klubben.

Arne Bogegård
Timotejvägen 15/84
192 69 SOLLENTUNA
Tel: 08-754 16 86
Källor:
Bensin som motorbränsle av Nils-Gunnar Svensson, SAAB Automobile AB, Trollhättan
Blyersatt bensin - ett fullgott alternativ? av Börje Kronström, AB Svenska Shell.
Arbetskamraterna på FMV

Kommentar:
Jag har hört en annan intressant sak om blyersättningsmedelen, nämligen att när bensinen står för länge bildas det utfällningar ("flockas") i bensinen. Dessa utfällningar hamnar så småningom i förgasaren eller insprutningen där det kan ge samma symptom som "skit i förgasaren".
Alltså skall man inte ha bilen stående för länge med bensin i tanken, men å andra sidan så rostar tanken mer om den är tom. Mitt förslag är att när man ställer undan sin bil en längre tid bör man tömma förgasaren. När man kört slut på den första tanken efter undanställningen kan det vara lämpligt att byta bensin-filter.

Jag vill också passa på att tacka Arne för hans bidrag till spalten "I GARAGET". Om ni har eller har haft några problem med bilen så skicka gärna in en kort berättelse till mig. Det behöver inte vara färdigt för publicering direkt, det kan jag fixa till när jag fått det. Skicka gärna foto på bilen.

/Magnus Bjelk

Joakim Persson (webmaster@renault15-17.net)